Vikten av Hälsan

Jag är ett Krigarhjärta

Ja, det har snart gått en vecka nu.

I söndags gick det sista av mina saker till det Nya. Mitt hem. Eller mitt, inte riktigt, ett andrahandskontrakt men, ingen annan bor här. Jag bor själv för första gången i mitt snart 30-åriga liv. 15 år med Putte, är över. Det känns, det känns konstigt. Det känns. Ofta går tankarna till ”Oh det där skulle Putte inte gilla” Eller som då jag gjorde min första egna veckohandling i onsdags, då jag bara kunde tänka på mig själv.

Så för första gången, köpte jag chiafrön, för att prova chiapudding. Inget eko-kött, utan tofu och bönor. Konstigt. Men det är så livet är nu.

Det är tur att jag jobbar så mycket, att jag trivs på jobbet, att jag har träningen, den gemenskap och möten med människor som de båda ger.

Visst saknar jag. Saknar ibland så att det gör ont. Men jag låter det kännas. Fast jag trodde att jag hade gråtit slut på tårar. Att den perioden var förbi. Men idag kom dom igen.

Jag har spenderat hela dagen på Älvsjömässan där Allt för Hälsan-mässan är samt Fitnessfestivalen och en skönhetsmässa, så de har skapat FitForLifeWknd! Där har även Springtime Travel anordnat ett Training Camp, och där hängde jag idag. Tre träningspass och tre förläsningar hade jag bokat in mig på.

Ni som följt mig länge, ja ända sedan starten, vet att det finns en person som betyder ALLT och lite till för mig, för att jag har kommit dit jag är idag. Att jag tog steget till kostrådgivarutbildningen, att jag krigat mot så många, tagit steg jag aldrig trodde att jag skulle kunna göra. Att jag kämpat för min hälsa, för andras hälsa. Att jag ens bloggar idag är denna persons förtjänst.

Jag hade lika gärna kunnat stannat, som en i mängden, som ”bara” sett honom på tv, tränat för honom på konvent, lyssnat på föreläsningar. Som han morsat på men det har blivit något mer. Det har blivit en vänskap.
Jag hade bokat in mig på denna persons pass och förläsningar idag. Första passet, han ser mig, ser mig i ögonen. Kanske så syns det, han möter mig med en kram, frågar såklart efter Putte. Jag svarar ärligt, varför ska jag underhålla honom sanningen även om det gör förbaskat ont. Han ser mig i ögonen och frågar ”Hur mår DU?” sen kramar han mig igen, ber mig stanna efter passet för att prata mer. Och då, kom tårarna, efter passet. Jag trodde att de var slut, men då kom de. Han dömde inte, han bara lät mig gråta. Och sen öste han ur sig, precis som så många andra gånger, så kloka ord, så kloka råd. All värme och kärlek han gav mig. Ord som jag bygger in i mitt hjärta.
Det gav mig så med styrka. Han har följt mig, och stöttat, coachat. Han hade kunnat låtsas inte känna igen mig idag men lät mig inte gå från sista passet utan några sista stärkande ord och varma kramar. Jag rasade idag, jag kunde säga sanningen och han tog den.
Han sa saker, och fick mig att än en gång förstå att jag, är ett Krigarhjärta!

Det har som sagt varit en intensiv dag, inspirerande. Han ta några svängar på mässorna, men han inte titta så mycket, möttes av så många människor där inne, så det blev ett långt kramkalas.
Mötte min ängel, Elin, som även hon, släppte allt och bara lät mig falla in i hennes armar. Viskade lite stärkande ord. Så mycket kärlek jag fick idag, vet jag inte när jag fick sist.
Tror att det gav mig mest på hela dagen, mötena med dessa människor.
(och garanterat en sjuhelsike träningsvärk imorgon och på måndag)

Men om jag har blivit inspirerad idag, kanske jag kan försöka bjuda Er på lite inspiration i alla fall. Det var ett tag sen. Det har varit en massa självömkan på slutet. Men det verkar ha varit uppskattat av Er läsare. Ni har sänt mig så med värme och stöttande ord, och Ni ska veta, Ni har gett mig kraft.

Tack!

Så nu ska jag försöka ge Er något tillbaka, och det börjar ju nu lida mot jul, och allt vad det innebär. Massa mat, både av riktig dålig, mindre dålig och kanske lite bra kvalité.

Och jag vill ju att Ni ska äta mer grönt, så varför inte föra in lite mer grönt på julbordet, så här kommer två gröna tillbehör som passar utmärkt där, och s´med sådant som är i säsong;

Råstekta betor och palsternackor med äpple och smak av senap. Samt en ljummen (kan såklart ätas kall dagen efter) svartkålssallad med svamp, apelsin, rödlök och mandel.

 

Sen är det ju alla sockerstinna glöggfester, Vi hade julfest på jobbet i tisdags och jag tog initativet och gjorde ”glögg” alá Fröken Loo, värmde god Äppelmust med kanel, stjärnanis, nejlikor och ingefära

Och åter till min veckohandling, och chiafröna. Jag ville ju testa ordentligt, så gjorde fyra olika smaker;

 
Pepparkakssmak m mandel o russin toppad m mandarin och äpple. Saffransmak toppad m granatäpple.
Raw cacao toppad m passionsfrukt samt
En m rawlakritspulver som jag toppat m apelsin
Har toppat dem med rostade kokoschips o frön då jag ätit dem!

Den sista testar jag ikväll, med saffran. Hittils har nog pepparkakan med mandel varit godast, eller den med raw cacao. Lakritsen hade kunnat haft mer lakritssmak.

Köpte lite kakaonibs på mässan tillsammans med lite torkade granatäppelkärnor, gojisar och mer chiafrön. Så jag kommer fortsätta exprimentera med dessa frön och smaker ett tag.

Kanske blir det en ny last. Men det är nog bra mycket bättre att äta, än detta s.k. mellis jag fann i kyldisken i veckan;

 

 Som nog ska locka barn! Denna innehåller MER socker än pepparkaksdeg, vanligt socker står två ggr, tillsammans med glukossirap, samt en massa andra tillsatser. Efterrätt, födelsedagstårta men INTE mellanmål, eller frukost som jag såg en unge fick det som i tunnelbanan!

Och appråpå födelsedagar, jul, och det ämnet jag nuddat vid några inlägg, om att ”Unna sig”, så avslutade Martin med en rätt klockren bild på sin föreläsning idag! Tycker den säger ALLT!

 104 Helger
52 Fredagar
52 ”Lill-Lördag”
5 Röda Dagar
25 Semesterdagar
Sen  kanske ca. 26 födelsedagsfiranden (var så för tjejen som hade medverkat i ett tv-program)
Lägg sedan till, kanelbullensdag, semeldagen, alla hjärtansdag, Farsdag, Morsdag, Halloween, Etc!

Många dagar att ”Unna Sig” något på!

 

Något att tänka på, om man vill uppnå en sund livsstil!

Och något jag ska tänka på nu är att bädda lägga upp benen i soffan, äta min chiapudding och låta kroppen återhämta sig. Ny dag imorgon som startar på stockholmsstadion och löpargruppsträff med TSM-Running innan en eftermiddag på mässan väntar. För något Martin sa till mig idag, var att INTE låta mig stängas inne! Och INTE sluta med träningen. För det är bland människor och träning man får energi och glädje.

Så vill Ni följa mitt liv, i det nya. Träningen, vännerna, matlagningen och allt där emellan så finns jag ju på instagram!

https://www.instagram.com/frokenloo/

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

Etikettmoln

%d bloggare gillar detta: