Vikten av Hälsan

Jag har aldrig haft en stor vänskapskrets, vissa har folk runt sig hela tiden.
Andra, som jag, är lite mer av en ”ensam-varg”/Enstöring som kanske är lite räddför det här med vänskap.

För allt för många gånger i livet har jag blivit bränd, lurad, ”bedragen” och utnyttjad
av folk som låtsas vilja vara vän med mig men sedan vänt ryggen åt, börjat snacka skit och liknande.Man dög då det fattades någon i leken eller de andra var sjuka/borta, då kunde man får vara delaktig.
Om det så var i ung ålder eller på senare tid så har det följt mig genom livet.
Men tro inte att jag inte faller dit igen, för det gör jag, så fort någon visar liten tendens till att
vilja vara ”vän” så tror jag på allvar att så är det fast sen så har personen vandrat vidare till nästa.

Dock börjar jag bli bättre och bättre på att läsa av människor.
Trodde att jag skulle stöta på många av den kategorin här i stora staden men de som jag mött
Är varma in i hjärtat, och tro mig, det VET jag.

Bildresultat för vänskap

För på denna korta tid jag vistas här, har de visat stora tecken på äkthet.
De är inte många, men hellre att jag möter få äkta människor än en hög ytliga som sedan
bara vänder sig om och går.

Men jag har en riktig vän, en vän som jag aldrig skulle kunna leva utan.
En vän, som igår fyllde 30-år, en person jag delat HELA mitt liv med.
Kan Ni förstå, vänskap i 30 år, jag tror att sådan vänskap är viktig att ha.
Någon man delat allt ifrån skrubbsår till första krogbesök med.

Och eftersom jag bor här, så kunde jag inte fira på plats

Men en liten text kunde jag bidra med i alla fall
(Ni som följer mig på Instagram vet att jag pysslat lite på slutet med detta)

Rännstensungar,
Nej än bättre, Stocka-ungar.
Bergstigen var vår gata, ett evigt springande från 18 till 22:an
Och tillbaka
Pling på ringklockan exciterade inte då,
Och än idag tror jag att känslan av hem, finns i de båda röda husen.

För visst är det så, hem, är alltid där i byn vid havet.
Där vi lärde oss cykla, Du på en liten BMX, knappt med stödhjul
Medans jag, lät dem hjälpa mig rulla fram på vägen
Fram till ”rosa huset” och tillbaka.

Skogen var vår lekplats Min lekstuga, Din koja.
Krigsgubbar blandat med djurfamiljer
Bolibompa, julkalendrar, sommarlovsmorgon

Pojke, flicka, bästa vänner
Pojke född i April,
Flicka född i December
Det var Du och Jag mot världen

Vår som sommar, vinter, och höst
Vi traskade mellan husen, i regn och i sol.
För att kunna leka, om än för en liten stund

Vår väg delades, i flera år gick vi, på varsin sida
Men ändå, så fanns Du, nära

Åter en dag korsades våra vägar och det bevisade
Att äkta vänskap, övervinner allt

Den lycka Du visade då Du presenterade Karolina
och det glimmer som finns mellan Er
Är Du så värd
Glädjen som fanns hos Dig då Du berättade om Wille
Var enorm

Nu har 30 år av ditt liv passerat
Jag har fått vara delaktig av dem alla
Sett sorg och glädje i dina ögon
Och jag hoppas att jag får fortsätta glädjas med dig

Pojke flicka kan visst vara bästa vänner.
Åtminstone två ungar ifrån Bergstigen

 Ja, min bästa vän, barndomsvänner ska man hålla hårt i. Det är dem man delat den viktigaste tiden i livet med. Och hos honom, finns ingen yta, ingen oäkthet. Vi behöver inte höras varje vecka, men då tiden blivit för lång, så är det inte ovanligt att våra sms skickas i exakt samma sekund.

Bildresultat för vänskap

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

Etikettmoln

%d bloggare gillar detta: