Vikten av Hälsan

Mod och rädslor!

Började denna lediga dag med att möta upp en nyfunnen vän strax för 7 för en härlig timmes lång löptur runt djurgården. Bättre start på en dag kan man ju knappt ha.

Vi kom in på det här med mod och rädslor. Jag sa att jag var för feg för att bege mig in i gruppträningssalen, med tre vänsterfötter och noll koordination är det inte rätt ställe för mig. Det var då hon kläckte ur sig ”Du feg? Katrine, du är bland de modigaste jag känner”.

Det fick mig att tänka tillbaka, vad allt grunnar sig på. Rädslan för gruppträningssalen hänger ju ihop med skolidrotten, skräcken. Inte våga hoppa bock, bollrädd, ingen kondition, ingen styrka, ingen spänst, inte kunna simma. Vald, sist hela tiden. Det sitter i mig än idag. Rädd för att göra fel, då alla andra gör som instruktören, rädd för att inte orka passet igenom. Rädd för att bli hånad, även där, precis som i skolan.

Men rädslor är till för att besegras, ”Det är aldrig försent” sa den kloka tjejen imorse. Det var en lätt löprunda, som tog slut alldeles för snabbt. Vi pratade om livet. Som hon sa ”Vi alla har en historia, och kan skriva en bok”.

Då hon sa att jag var modig, tankarna snurrade på tunnelbanan på väg hem. Jag modig? Alltid rädd, för allting, då jag var liten.

Rädd för svampar, rädd för traktorer, rädd för hundar, rädd för att sova ensam, rädd för att vara ensam hemma, rädd för att svara i telefon, det kunde ju vara någon jag inte kände, och det var jag rädd för, rädd för att prata med folk. Rädd i skolan, för vad som skulle hända. Alltid rädd för att vara och göra FEL!  . Ja, jag var rädd för ALLT man kunde vara rädd för. Önskade oftast att jag kunde vara osynlig.

Tro nu inte att jag hade press på mig hemifrån, där fanns stödet, tryggheten. Pappas lillfinger greppades ofta, tog skydd bakom honom. Stod tätt intill mamma. ALLTID!

Den största rädslan greppad tag om mig då jag var 15 år, hon låg där blek och döden väntade runt hörnet men hon, min mamma, lurade den men ALDRIG har jag varit så rädd någon gång.

Så det där modet, det har vuxit fram. Men än idag, vacklar jag. Rädd för att göra fel. Önskar fortfarande att jag kunde vara osynlig ibland. Eller få vara liten. Krypa ihop bredvid mamma, lyssna på hennes trygga röst då hon läste Katitzi för mig, eller bara ta pappas lillfinger, ställa mig tätt bakom honom och gömma mig mot världen.

Men samtidigt så har allt det jag har i ryggsäcken fått mig att växa. Det slog mig, faktiskt igår, att jag fyller 30 år i år. Vart har de åren tagit vägen, vad har jag gjort för ”vettigt” med mitt liv? Jag har inte glidit fram på en räkmacka. En massa sorg, kriga stigar, stora hinder, djupa dalar, taggiga snår, oäkta vänskap, falska människor har kantat min väg, misslyckanden fast det är sådant man blir stark av. Jag har velat satt mig ned flera gånger, kastat in handduken och bara ge upp livet men något inom mig har hela tiden drivit mig framåt. En gnista om att fortsätta tro på mig själv trots allt skit som farit runt mig.

Sorgen har blandats med glädje, skratt och kärlek. Men det är nog sorg och mörker som fått mig att växa, och de glada stunder som fått mig att orka driva på.

Jag kommer ihåg, det var en nyårsafton, min absoluta bästa vän firade den med oss, och han frågade om jag hade något nyårslöfte. Jag sa att jag ville sluta på det jobb jag hade men att det skulle vara omöjligt. ”Katrine, du kan alltid försöka och jobba på att lyckas”. Och det tog fyra år, sen hade jag uppfyllt det löftet. Det krävdes massa mod, som jag samlade på mig under tiden. Men jag kommer aldrig glömma den känslan, då jag skrev på uppsägningspappret, och hur lätta löpstegen var hem den dagen.

Och nu ikväll fann jag Elin´s blogginlägg https://elinwennman.wordpress.com/2015/02/17/radd/ , om rädslor. Även hon känner den tjej jag var ut med i morse. Sammansynkande tankar, trots på olika platser.

Ja, vi alla har en historia vi bär på. Men det går inte att leva i dåtiden hela tiden, samtidigt som det inte går att leva i framtiden. Vi ska såklart ha drömmar om framtiden men det är här, och nu, som vi lever.

För jag drömmer varje dag, om att kunna nå ut till fler, med mina tankar och idéer, kring kost och hälsa. Min inspiration.

Så, fylld av härlig energi från löpturen drog jag och Putte iväg för att handla så att vi kan fortsätta ge våra kroppar massor av läckra glada måltider


Så nu är kylen välfylld med grönt (och skålarna på bänken med)

Och hittade dessa askar med smakrik kärlek

Kinesiska rädisgrodar och vitlöksgroddar
Och fann denna läckra frukt

Kvitten
(Blir en kvittenchutney då den mognat)

Kikar på Vardagspuls
De pratar om mat, och färg.
De flesta svenskars tallrikar har Fyra Nyanser Av Brunt

Dit hör inte våra!

Detta är dagens Middag;


Sallad med edamebönor, mango, två sorters lök, tomat och paprika
Vitlöksgroddar/Kinesiska rädisgroddar
Sallad med spenat, morot, vitkål och ruccola
Tomatsalsa från i söndags
Och allt detta serveras till
Fiskbiffar
Som jag gjort på fisk ifrån i söndags, rökt lax som vart kvar från dagens lunch och ett ägg

Ja morgondagens tallrikar kanske inte är så färgglada men fylld med grönsaker

Rester har förvandlats till en varsin salladstallrik (eftersom vi båda slutar 21 imorgon).
Min med bönbullar från igår och på Puttes ligger det lövbiff med halloumi från i söndags.

Så Jag vill ge er ett sista ord på vägen
GE ALDRIG UPP DINA DRÖMMAR!

Det finns ingenting som kan ta MINA drömmar ifrån mig, för hade det varit det, hade jag inte suttit här idag med denna blogg och definitivt INTE i denna stad!

Drömmar om att inspirera, fram till målet, finner Ni kanske lite inspiration här
http://instagram.com/frokenloo

Och med mitt nyinköpta träningskort


Kanske jag vågar gå utanför trygghetszonen, besegra rädslan och gå in i gruppträningssalen.
Är åtminstone laddad till tänderna inför årets träning.
Åkte hem efter ett härligt arm/magpass fylld med energi, tror jag hittat ”hem” på World Class Nybroplan!
Elin, Amira, och Veronica, med Ert stöd och pepp är risken/chansen stor att jag en dag kliver över tröskeln till något pass!

”Bara du håller dig till höger på Afro-passet kan Du vara med” sa Veronica med ett leende idag!

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

Etikettmoln

%d bloggare gillar detta: